Jag är fortfarande lite chockad och omtumlad. Men för några timmar sedan la jag bud och handpenning på en bostadsrätt.
Vi ska om allt går som det ska flytta in i ett radhus om en månad.
Kan inte beskriva känslan, det är för stort för att ta på ännu.
Ena sekunden känns allt som vanligt och i nästa så får jag en lyckorusning i hela kroppen. Samtidigt är jag nog skitskraj... det är stort...för mig är det stort.
Huset är slitet och inte renoverat på många många år. Det blir mycket att göra men det känns som en utmaning som passar mig.
Nu är det bara att hålla alla tummar att allt får som det ska vid avflyttning och inflyttning... Antar att det är likabra att börja PACKA!
Jenny
torsdag 12 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar